Byggnadsproduktionen breder ut sig i värdekedjor, vilka kopplar ihop beställarna, planerarna, byggmaterialindustrin samt byggbolagen. Samarbetet är dock kopplat till ett visst byggprojekt, och ter sig därför tillfälligt. Detta hämmar utvecklingen av kvalitet och innovationer. Men även om själva byggandets produktivitetstillväxt under detta sekel varit i det närmaste obefintlig, har byggbranschens totala produktivitet ökat. Produktivitetstillväxten uppstår således i andra delar av värdekedjan än det faktiska byggandet. Eftersom byggnadsentreprenaderna förutsätter lokal närvaro, är den internationella konkurrensen relativt liten i synnerhet inom byggandet. Däremot är konkurrensen större inom byggmaterialindustrin. Smått överraskande visar sig produktiviteten inom utlandsägda företag vara bättre, men lönsamheten sämre än inom motsvarande inhemska företagsgrupper. Utredningen tar upp allmänna sektorns möjligheter att befrämja byggbranschens innovationsaktivitet. Beställaren kan kräva nya lösningar och dela risker inom speciellt nya byggkonstruktioner, tillika definiera målen och sporra bolagen att tävla med olika tekniska lösningar som leder till att målen nås.
Allmänna sektorn kunde också befrämja byggnadssektorns produktivitetsutveckling genom att kräva användande av digitala byggnadsinformationsmodeller (BIM), och därmed minska på det onödiga dubbelarbetet inom planeringen samt identifiera eventuella problempunkter på förhand. Vidare styrs byggbranschen genom förordningar och reglering – med bättre definitioner kunde man befrämja branschens förnyelse. I stället för exakt definierade lösningar och tillvägagångssätt kunde regleringen fokuseras på målsättningsnivåer. Men, branschens egna åtgärder är dock de mest centrala för produktivitetsutvecklingen. Branschen poängterade bl.a. ökande av prefabricering / modularitet, fördjupande av branschens inbördes samarbete, samt befrämjande av kvalitén genom ännu bättre planering och helhetshantering av tidtabeller. Studien fann också, att den offentliga aktören har mycket begränsade möjligheter att understöda en internationell utveckling av vår inhemska byggbransch. Detta hänger samman med, bl.a. det starka utländska ägandet av våra byggbolag, varvid internationaliseringen sker direkt via moderbolagen. Däremot är en annan aspekt av internationaliseringen den stora andelen utlandsbördiga arbetare. Ett konstruktivt samarbete kräver ett gemensamt språk, och således borde redan grundutbildningen inom byggbranschen innehålla en tillräcklig mängd obligatoriska språkkurser.
Den här publikation är en del i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan (tietokayttoon.fi) De som producerar informationen ansvarar för innehållet i publikationen. Textinnehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.
Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2020:24
