Sammanfattning av konjunkturöversikten:
Världsekonomin återhämtar sig i år med 5,7 procents takt. Förra året krympte världsekonomin med 3,2 procent – nästan lika mycket som under det andra världskrigets sista år 1945. Nedgången i ekonomin under finanskrisen 2009 – enligt Världsbankens bedömning 1,7 procent – var modest jämfört med coronakrisen. Uppsvinget förstärks av mycket kraftiga finans- och penningpolitiska stimulansåtgärder. Den enskilt viktigaste faktorn som stöder tillväxten har dock varit coronavaccinet som utvecklats på rekordtid. En globalt tillräckligt hög vaccinationstäckning uppnås dock långsamt, och därför fortsätter återhämtningen av tjänstesektorn i många länder under 2022 och 2023. Vi förutspår att världsekonomin ökar med 4,6 procent nästa år.
Av industriländerna är tillväxten i år särskilt snabb i USA trots att spridandet av coronavirusets deltavariant försvårar återhämtningen i tjänstesektorn under hösten: vi förutspår att ekonomin i USA ökar med 5,7 procent (på våren var vår prognos 6,3 %). Den ekonomiska tillväxten stöds av Feds lätta penningpolitik, men ännu mer av den starkt expansiva finanspolitiken. IMF (Fiscal Monitor, July 2021) bedömde att direkta beslutsbaserade stimulansåtgärder i USA under coronakrisen hittills redan har uppgått till 25,4 procent av BNP. Vi förutspår att USA:s ekonomi ökar med 4,5 procent nästa år.
Även euroområdet har börjat återhämta sig från coronakrisen, men på grund av en långsammare ökning av vaccinationstäckningen är tillväxten långsammare än till exempel i USA. Även beslutsbaserade stimulansåtgärder släpar efter jämfört med USA. Å andra sidan har vaccinationstäckningen, efter att ha kommit i gång, passerat USA i början av september. Dessutom är den stimulerande effekten av så kallade automatiska stabilisatorer central. Etla förutspår att euroområdets BNP ökar med 4,5 procent i år och med 4,4 procent nästa år.
Tysklands ekonomi ökar något långsammare än euroområdets i snitt. Å andra sidan drabbades Tysklands ekonomi också betydligt mindre av coronakrisen än euroområdets ekonomier i snitt: Tysklands BNP sjönk 2020 med 4,6 procent, euroområdets med 6,3 procent. Tyskland drog ju nytta av att industriproduktionen, som snabbt började återhämta sig, utgör en större del av dess förädlingsvärde än i euroområdets länder i snitt. De största minussiffrorna noterades i fjol i sydeuropeiska ekonomier av vilka Spaniens ekonomi minskade med 10,8 och Italiens med 8,9 procent. Å andra sidan kan man i år se bra tillväxtsiffror i de länder som haft stora ras i ekonomin – framför allt under andra halvan av innevarande år när turismen ökar.
Ett politiskt viktigt beslut fattades förra året när EU-länderna gjorde upp om en återhämtningsfond på sammanlagt 750 miljarder euro. Det så kallade ”Next Generation EU”-återhämtningsinstrumentet innehåller 390 miljarder i direkt bidrag till medlemsländerna, medan 360 miljarder består av stöd i form av lån. Medlemsländerna ges pengar utifrån ekonomisk stabilitet innan pandemin samt delvis även utifrån produktionsraset orsakat av coronakrisen (omvänt). Paketet finansieras genom ett gemensamt lån för EU-länderna. Återhämtningsinstrumentet stimulerar tillväxten i EU-länderna under prognosperioden i genomsnitt med några tiondels procent: effekterna är små i Nordeuropa, men betydande i sydeuropeiska länder som Italien.
Kinas ekonomi ökar enligt vår prognos med 8,0 procent i år. Tillväxten är bland de snabbaste i hela världen och resultatet av krafttag för att hejda pandemin (på ett sätt som inte skulle vara möjligt i Europa). Även den snabba vaccinationstakten har varit en bidragande faktor, även om det har förts diskussioner om effekten av de kinesiska vaccinerna. Kinas industri har varit samtidigt både en drivkraft för den ekonomiska tillväxten i världen och en nyttotagare av ökad varuhandel. Vi förutspår att Kinas ekonomi ökar med 5,8 procent nästa år.
Vi förväntar oss att ECB låter styrräntan ligga kvar på noll åtminstone fram till 2023. Åtstramningen av penningpolitiken påbörjas dock stegvis i euroområdet redan i slutet av året genom att dra ner på nettoköp av värdepapper. I USA, där den starkt expansiva finanspolitiken har stimulerat inflationen betydligt redan under innevarande år, förväntar vi oss att Fed höjer styrräntan i början av 2023. I USA är åtstramningen av icke-sedvanlig penningpolitik också kraftigare än i euroområdet, eftersom vi förväntar oss att Fed helt upphör med sina nettoköp av värdepapper under nästa år.
Det finns flera risker som är förknippade med de ekonomiska utsikterna. Den mest centrala risken gäller hanteringen av pandemin, det att vaccinationstäckningen framskrider långsammare än förväntat och att nya, mer smittsamma virusvarianter uppstår som vaccinen åtminstone inte helt ge skydd mot. Det finns risker även i världshandeln. Containerbristen som redan nu trasslat till logistiken och tillfälliga nedstängningar av fabriker och hamnar i Asien kan eventuellt fortsätta och på så vis försvåra utbudskedjornas funktion. Den störs dessutom av problem med tillgången till komponenter som mikrochips samt vissa råvaror. Dessutom är relationen mellan USA och Kina fortfarande spänd, och det kan leda till tullavgifter mellan länderna och sådana ändringar i regleringen som påverkar även handelskostnaderna för företag i EU-länder.
Finlands bruttonationalprodukt sjönk enligt de preliminära uppgifterna i nationalräkenskaperna med 2,9 procent ifjol. Den privata konsumtionen minskade med hela 4,7 procent. Exporten sjönk med 6,7 procent. Importen gick samtidigt ner med 6,4 procent så nettoexporten hade en svagt negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten. Investeringarna minskade med 0,7 procent.
Vi förutspår att Finlands totalproduktion ökar med 3,5 procent i år. Tillväxtsiffran har med andra ord höjts med 0,5 procentenheter från mars i år. Justeringen uppåt är ett resultat av att arbetstimmarna ökat snabbare än förväntat och därmed även den privata konsumtionen. Den privata konsumtionens kontribution till den ekonomiska tillväxten är klart positiv i år och nästa år. Vi förutspår att den ekonomiska tillväxten ökar med 3,0 procent nästa år.
Exporten ökar enligt vår prognos med drygt 4 procent i år och med över 9 procent nästa år. Investeringarna ökar med knappt 3 procent i år och med närmare 3,5 procent 2022. Den privata konsumtionen ökar med 3 procent i år när restriktionerna på grund av epidemin stegvis avvecklas under hösten. Vi förutspår att den privata konsumtionen ökar med drygt 3,5 procent nästa år. År 2023 förväntar vi oss att Finlands BNP ökar med 1,7 procent, vilket är något mer än vår potentiella produktionstillväxt, eftersom en del av branscherna återhämtar sig från pandemin först 2023.
Produktionsgapet bedömer vi vara tydligt negativt ännu i år. Finlands ekonomi ligger alltså fortfarande under sin fulla potential i år. Nästa år beräknas produktionsgapet vara endast något negativt, vilket innebär att produktionen då nästan har nått sin fulla potential.
Vi förutspår att exportvolymen i år ökar med 4,2 procent. Varuexporten ökar med 5,8 procent, tjänsteexporten stannar på ungefär samma nivå som ifjol. Tjänsteexporten rasade ifjol med nästan 16 procent så det är en bit kvar till en fullständig återhämtning. Pappersindustrins export ökade plötsligt mycket kraftigt under våren 2021. Exporten av cellulosa och kartong är i stark tillväxt, men exporten av papper har i enlighet med förväntningarna ökat endast något. Exporten av trävaror och metallförädlingsprodukter ökar i rask takt i och med att byggandet återhämtar sig i Europa. Orderstocken inom fordonsindustrin är fortsatt stark, vilket sätter fart på exporten inom branschen framför allt i år och nästa år. Det långa underhållsstoppet vid oljeraffinaderiet under våren 2021 höjer nästa års exportsiffror inom branschen betydligt.
Exportvolymen beräknas öka med 9,3 procent nästa år. Exporten får fortfarande draghjälp av den internationella ekonomins återhämtning samtidigt som vaccinationstäckningen möjliggör en stark återhämtning även inom turismen. Tjänsteexporten beräknas därmed öka med över 20 procent nästa år. Likaså ökar tjänsteimporten i nästan lika snabb takt. År 2023 förväntas exporttillväxten mattas av till 3,4 procent. Den försämrade kostnadskonkurrensen i år och nästa år bromsar upp återhämtningen av exporten under prognosperioden (se specialtemat gällande frågan på sidorna 82–84).
Investeringarna beräknas öka med 2,8 procent i år. Tillväxten stimuleras av en rejäl ökning av företagens investeringar i maskiner och anläggningar . Bostadsbyggandet beräknas öka med knappt 3 procent.
Under 2022 förstärks investeringarnas tillväxttakt ytterligare, till 3,4 procent. Ökningen i bostadsbyggande mattas av till ca 2 procent. Stora investeringsprojekt inom industrin syns framför allt i form av maskin- och utrustningsinvesteringar men även som god tillväxt inom jord- och vattenbyggande under flera år mot slutet av prognosperioden. Investeringarna inom industrin stimulerar också tillväxten av investeringar i F&U men i förhållande till BNP ökar de inte väsentligt.
Arbetsmarknaden klarade sig ur coronakrisen med mindre skador än väntat: Arbetslöshetsgraden ökade endast med en procentenhet från 6,7 procent enligt Statistikcentralens mätningar. Ett betydande antal arbetstagare inom servicesektorn var dock permitterade. Antalet sysselsatta beräknas öka med ca 44 000 personer i år. Antalet permitterade sjunker också i och med att restriktionerna i snabb takt lättar. Arbetskraftsökningen har varit en positiv överraskning, vilket gör att arbetslöshetsgraden i år ligger nästan oförändrad. Sysselsättningsgraden beräknas öka i år till i genomsnitt 72,1 procent. Tillgången till kompetent arbetskraft och den så kallade bristen på arbetskraft har utgjort ett större hinder för en ökad sysselsättning än förväntat i år (se Antti Kauhanens artikel om frågan på sidorna 89–92).
Ökningen av sysselsättningen fortsätter nästa år, men långsammare än i år. Arbetslöshetsgraden sjunker dock till 7,0 procent, eftersom arbetskraftsökningen tydligt mattas av. Sysselsättningsgraden förväntas öka till 72,9 procent nästa år, eftersom sysselsättningen bland 15–64-åringar samtidigt ökar i och med att deras antal minskar.
Vi förutspår att sysselsättningsgraden fram till utgången av år 2023 ökar till 73,2 procent. Som det ser ut nu kommer regeringen Marins (gamla) sysselsättningsgradsmål på 75 procent inte att uppnås, om inte nya, mycket betydande sysselsättningsåtgärder vidtas (det bör dock beaktas att även statistikföringen av arbetskraftsundersökningen har förnyats, så det gamla målet är inte helt jämförbart). Målet har redan justerats: det nya målet är 80 000 nya arbetsplatser för att förstärka den offentliga hushållningen. Det är ännu en bit kvar till detta mål.
Ökade realinkomster och andra inkomster samt den ökade sysselsättningen stöder den privata konsumtionen i år och nästa år. Den minskade spargraden har dock större effekt än inkomstutvecklingen under prognosperioden. Coronapandemin och restriktionerna till följd av den har utgjort en viktig konsumtionsminskande faktor. Restriktionerna kommer att avvecklas under hösten, vilket möjliggör en återhämtning av tjänstekonsumtionen.
Den privata konsumtionen beräknas öka i år med 3,0 och nästa år med 3,6 procent, varav dock en väsentlig del beror på det s.k. tillväxtarvet från innevarande år. Samtidigt minskar den sammanräknade spargraden hos privathushållen och de icke-vinstsyftande institutionerna som betjänar privathushållen, från den höga nivån under undantagsåret 2020 mot en så kallad normalnivå och under slutet av prognosperioden är spargraden nära noll.
Under 2023 ökar den privata konsumtionen i vår prognos till 1,8 procent, dvs. något snabbare än ökningen av den reella köpkraften. Den nominella inkomstnivån ökar enligt vår prognos med 2,2 i år och med 2,5 procent nästa år. Under 2023 ökar inkomsterna med 2,3 procent.
Konsumentpriserna beräknas öka i år med 1,8 procent. Inflationen stimuleras i år av ökade priser inom alkohol- och tobaksprodukter, trafik och boende. Prisökningen för energi spelar en viktig roll. Nästa år mattas ökningen i konsumentpriser av något, till 1,6 procent. Boendets andel av inflationen ökar men trafikens minskar. Under 2023 ökar konsumentpriserna i vår prognos fortfarande med 1,4 procent, så ökningen i inflationen är i huvudsak tillfällig.
Underskottet i de offentliga finanserna minskar under prognosperioden efter det svåra coronaåret 2020, men minskningen sker långsamt. Förra året var underskottet inom den offentliga sektorn ännu 5,4 procent av BNP. Den beslutsbaserade finanspolitiken var förra året starkt expansiv – en del av de beslut som fattades påverkar även i år. Budgetunderskottet inom den offentliga sektorn för innevarande år beräknas vara 3,5 procent av BNP och för nästa år endast 2,5 procent av BNP. Balansen i den offentliga hushållningen förbättras i och med den ekonomiska tillväxten och genom att effekterna av tillfälliga beslut kring coronakrisen upphör.
Den offentliga sektorns EDP-skuld i förhållande till BNP ökar under hela prognosperioden. Vi förutspår att den ökar till 70,8 procent i år. Enligt vår prognos uppgår den offentliga sektorns EDP-skuld nästa år till 71,0 procent och 2023 till 71,9 procent. I vår basprognos ökar den offentliga sektorns EDP-skuld till 73,6 procent i förhållande till BNP fram till 2025. Statens budgetbalans förbättras under prognosåren efter raset ifjol. Socialskyddsfonderna uppvisar ett litet överskott. Den faktiska utvecklingen är dock även fortsättningsvis väldigt känslig för ändringar i BNP. Det återstår också stora frågor om huruvida den sittande regeringen, förutom att ta bort pensionsslussen, lyckas genomföra andra politiska åtgärder som väsentligt höjer sysselsättningsgraden. En annan fråga är också ifall de förbättrar den offentliga sektorns finansiella ställning. Som det ser ut nu är båda dessa osannolika.
Den offentliga ekonomins strukturella finansiella ställning utvecklas enligt vår prognos till det bättre i år och nästa år. Vi uppskattar att det strukturella underskottet uppgår till 4,2 procent av bruttonationalprodukten 2020. Det strukturella underskottet minskar (absolut sett) långsamt, år 2021 till 2,4 procent och år 2022 ligger det fortfarande vid 2,1 procent av bruttonationalprodukten.
Till följd av ekonomiska undantagsförhållanden orsakade av coronaviruset har Europeiska unionen introducerat en allmän undantagsklausul i EU:s finanspolitiska regler. Enligt klausulen begränsar reglerna för närvarande inte medlemsländerna att reagera för omedelbar krishantering. Utifrån nuvarande information träder reglerna i kraft 2023.
På medellång sikt kommer den regelbaserade styrningen av finanspolitiken att startas upp igen. Utifrån den svaga skuld- och underskottsutvecklingen i Etlas prognos för den offentliga hushållningen är det relativt klart att Finland på medellång sikt måste anpassa sin finanspolitik. Den prognostiserade utvecklingen under 2020–2022 indikerar en förbättring av den strukturella finansiella ställningen, och man borde fortsätta detta utvecklingsförlopp mot målet på medellång sikt, dvs. en nivå där det strukturella underskottet inte överskrider en halv procent av produktionsnivån.
Arkadiagatan 23 B
00100 HELSINGFORS
+358 (09) 609900