Enligt en färsk undersökning finns det minst 1 500 företag i Finland som äger eller utvecklar kritisk teknik. Kritisk teknik i företagen är till exempel säkerhets- och mobilteknik. Merparten av dessa företag är i inhemsk ägo. Undersökningen gav inga indikationer på att den kritiska tekniken skulle bidra särskilt till att öka företagens exponering för utländska förvärv. I framtiden bör dock större uppmärksamhet fästas vid säkerhetskonsekvenserna vid företagsförvärv.
Det finns ingen entydig definition av kritiska immateriella tillgångar. Oftast hänvisar begreppet till kritisk, expanderande eller grundläggande teknik. Till denna typ av teknik hör exempelvis säkerhets- och mobilteknik samt mikro- och nanoelektronik. Kritisk teknik kan också vara förknippad med konkreta patentklassificeringar. En teknikinriktad definition utesluter dock till exempel kompetens och affärshemligheter.
I Finland finns för närvarande knappt 1 500 företag inom kritisk teknik. Detta framgår av en undersökning gjord för statsrådet. Resultaten visar att företag som äger kritisk teknik är större än genomsnittet och ofta bedriver internationell handel. Dessutom har nästan en femtedel av företagen fått kapitaltillskott och två tredjedelar finansiering även från Business Finland.
Enligt forskarna kan det dock hända att beräkningen i undersökningen som visar att det finns 1 500 företag inte är komplett, utan att vissa företag inom kritisk teknik saknas.
– Den siffra vi har kommit fram till bör betraktas som ett minimum. Utgångspunkten för vår undersökning var Europeiska kommissionens definition av avancerad teknik, baserad på patentklasserna. Vissa företag inom kritisk teknik har dock förmodligen skyddat sin kompetens på andra sätt än genom patentering. Dessa företag har därför inte inkluderats i våra beräkningar, påpekar Ilkka Ylhäinen, forskare vid Etla och ansvarig för undersökningen.
Majoriteten av företagen inom kritisk teknik är i inhemsk ägo och endast 13 procent är i utländsk ägo. Enligt forskarna ökar den kritiska tekniken inte sannolikheten för att ett utländskt företag ska köpa företaget.
– I vår undersökning fann vi inte att kritisk teknik ökar sannolikheten för att företaget blir föremål för ett utländskt förvärv. När det gäller inhemska företagsförvärv blir företag inom kritisk teknik till och med uppköpta mer sällan än andra, säger Ylhäinen vid Etla.
Fler finländska företag som köpts av utländska aktörer ansökte om patent på sina idéer med kritisk teknik jämfört med företag som förblivit i finsk ägo. Knappt fyra procent av de företag som förvärvats av utländska aktörer ansökte om patent inom minst ett kritiskt teknikområde. Motsvarande andel av företagen som förblivit i inhemsk ägo var två procent.
Om begreppet kritiska immateriella tillgångar i framtiden ska användas i det samhälleliga beslutsfattandet, behöver definitionen preciseras. Företagens förmåga att identifiera sina kritiska immateriella tillgångar behöver också stärkas.
Lagstiftningen gällande försäljning av kritisk teknik eller företag som utvecklar sådan teknik kan bedömas i samband med reformen av lagen om företagsköp. På detta sätt skulle man kunna ingripa exempelvis i utländska investeringar i kritisk teknik, om förvärvet anses ha negativa säkerhetskonsekvenser.
Projektet genomfördes av Etladata Oy och IPR University Center (Hanken Svenska handelshögskolan).
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.
