Finland står inför kroniska underskott, stigande offentlig skuld och svag ekonomisk tillväxt, vilket gör finanspolitisk konsolidering till en brådskande prioritet. Denna rapport granskar den internationella forskningslitteraturen om finanspolitiska multiplikatorer och konsolideringsprogram samt estimerar finanspolitiska multiplikatorer med tidseriemetoder för kategorier av offentliga utgifter och beskattning i Finland, med ett nytt kvartalsdataset för 1999–2025, sammanställt av Statistikcentralen. Baserat på studiens centrala empiriska resultat är utgiftsmultiplikatorn för finanspolitiken i Finland relativt stor och skattemultiplikatorn betydligt stor, vilket sannolikt förstärks av landets institutionella miljö, nämligen den höga skattekvoten i förhållande till BNP samt medlemskapet i euroområdet. Bland utgiftskategorierna har offentliga investeringar den största multiplikatorn, vilket gör nedskärningar i dem särskilt kostsamma. Konsumtionsskatter och bolagsskatt verkar också generera stora produktionsförluster. Resultaten belyser en central spänning inom ekonomisk politik: att stabilisera de offentliga finanserna kräver finanspolitisk konsolidering, men konsolideringen försvagar den ekonomiska tillväxten på kort sikt. Därför är effekterna av finanspolitisk konsolidering i avgörande grad beroende av dess sammansättning, timing och stödjande politiska åtgärder. Finanspolitisk konsolidering bör inte ses enbart som en kombination av utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, utan som ett bredare ekonomisk-politiskt program där konsolideringen kombineras med reformer som stärker ekonomisk tillväxt, sysselsättning, konkurrenskraft och de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.
Government’s research activities|2026:3
