Finlands totalproduktion vände mot en uppgång under årets andra kvartal efter att ha minskat i ett sträck från andra kvartalet år 2012 till första kvartalet år 2013. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter växte BNP under det andra kvartalet med 0.2 procent från det första kvartalet.
Tillväxten i BNP förväntas fortsätta under slutet av året, men på grund av den låga utgångsnivån i början av året uppnår vi inte ännu ett tal med posi-tivt förtecken för hela det här året.
I vår prognos i mars i år räknade vi med en tillväxt i totalproduktionen på 0.3 procent år 2013, men nu har vi justerat prognosen neråt till en minskning i totalproduktionen på 0.4 procent. De viktigaste orsakerna till detta är att den internationella efterfrågan återhämtar sig långsammare än väntat och konsumenternas svaga förtroende för den ekonomiska utvecklingen. Den svaga exporten och konsumtionen återspeglar sig i sin tur i investeringarna, som förväntas minska mer än vad vi tidigare räknat med.
År 2014 växer Finlands BNP emellertid redan med 1.6 procent. Detta förutsätter att återhämtningen på euro-området fortsätter och att Finlands export bibehåller sin marknadsandel. Tillväxttakten ökar till 2.7 procent år 2015. De nya kärnkraftsinvesteringarna som påbörjas då, bidrar till att öka tillväxten. Sysselsättningen och den offentliga hushållningens underskott förbättras med fördröjning.
HAR KONJUNKTUREN SVÄNGT INOM EURO-OMRÅDET?
Även inom euro-området vände den ekonomiska utvecklingen under andra kvartalet mot en bättre riktning, efter recessionen som fick sin början under det sista kvartalet år 2011. Totalproduktionen ökade enligt förhandsuppgifterna med 0.3 procent från föregående kvartal.
Tillväxten är först i sin början och den fortsatta tillväxten beror till stor del på hur företagens och hushållens förtroende utvecklas.
Trots att tillväxten förväntas fortsätta under årets senare hälft, beräknas euro-områdets BNP för hela året minska med 0.5 procent från föregående år. År 2014 växer euro-områdets BNP med en procent och år 2015 med drygt en och en halv procent.
ÅTERHÄMTNINGEN AV EXPORTEN SKER LÅNGSAMT
Exporten av kartong och cellulosa ökade i början av året som en följd av att efterfrågan återhämtade sig och tack vare större produktionskapacitet. Oljeprodukter, kemikalier, trävaror och metallprodukter var andra ljuspunkter i exporten. Euro-områdets recession syns i stor utsträckning i Finlands export ännu år 2013. Exporten av de för Finland viktiga investeringsvarorna återhämtar sig med fördröjning. Nya beställningar och påbörjandet av den produktion de förutsätter tar sin egen tid.
Hela exporten förväntas minska under innevarande år ännu nästan en procent. Varuexporten minskar nästan två procent från fjolåret. Exporten av kommunikationsutrustning minskar radikalt i och med stängningen av Nokias fabrik i Salo senaste höst. Exporten av tjänster uppskattas växa ett par procent i och med återhämtningen av exporten av tjänster inom affärslivet.
År 2014 ökar exporten med 3.5 procent. Följande år ökar tillväxten till cirka 4.5 procent. Det i september 2013 uppnådda avtalet om en måttlig två-årig löneuppgörelse förbättrar stegvis Finlands konkurrensförmåga, men dess effekter på exporten kan man se först med tiden.
Den prognosticerade exportutvecklingen kräver i fortsättningen att det görs märkbara satsningar på utvecklingen och marknadsföringen av nya produkter, så att man kan fylla det tomrum som bland annat den ihopkrympta elektronikindustrin lämnat efter sig. Även en fortsatt måttlig löneutveckling efter år 2015 skulle stöda tillväxten.
FÖRETAGENS INVESTERINGAR MINSKAR ÄNNU PÅ GRUND AV SVAG EFTERFRÅGAN
Enligt uppgifter från Statistikcentralen var 75.8 procent av industrins kapacitet i användning i juli 2013. Det här var 1.6 procentenheter mer än året förut. Det finns fortfarande mycket ledig kapacitet, men riktningen går mot det bättre. I och med att utsikterna för både exporten och den privata konsumtionen ännu är osäkra, så bromsar företagen sina investeringar en tid.
De totala investeringarna förväntas minska med 4.3 procent i år. Nästa år ökar de med 0.7 procent. Investeringarna i maskiner och anläggningar minskar i år med 8 procent och nästa år ännu med 5 procent. Bostadsbyggnadsinvesteringarna minskar en procent år 2013, men de vänder mot en par procents uppgång år 2014.
År 2015 ökar tillväxten i de totala investeringarna till 5 procent då konjunkturläget förstärks. Företagen behöver mer produktionskapacitet och de produktionsmässiga investeringarna ökar med 8 procent. Även tillväxten i bostadsbyggandet fortsätter, eftersom behovet av bostäder förblir stort i tillväxtcentren. Investeringarna accelereras av att byggandet av de nya kärnkraftverken börjar.
MINSKNINGEN AV DEN ARBETSFÖRA BE-FOLKNINGEN BEGRÄNSAR ÖKNINGEN AV AR-BETSLÖSHETSGRADEN
Sysselsättningen sjunker en aning i år och arbetslöshetsgraden stiger från 7.7 procent i fjol till 8.2 procent på grund av den svaga ekonomiska tillväxten och den fördröjda inverkan från senaste år. Ökningen av arbetslöshetsgraden bromsas av att en del av befolkningen har upphört med att aktivt söka jobb och sålunda stannat utanför arbetskraften. År 2014 hålls arbetslöshetsgraden vid 8.2 procent, men sjunker följande år till 7.9 procent.
DEN LÅNGSAMMA ÖKNINGEN AV KÖPKRAF-TEN OCH DET SVAGA FÖRTROENDET BROM-SAR KONSUMTIONEN
Den privata konsumtionen förväntas minska med 0.4 procent år 2013, framförallt på grund av konsumenternas svaga förtroende. De lyfta konsumtionskrediterna har minskat under början av året och spargraden håller på att stiga. Antalet sysselsatta minskar från ifjol och arbetsinsatsen minskar.
Realinkomsterna stiger nästan en procent som ett resultat av det s.k. ramavtalet som gjordes för två år sedan och den långsammare internationella inflationen. Höjningen av mervärdesskatten med en procentenhet från början av år 2013 minskar emellertid köpkraften. Även inkomstbeskattningen åtstramas en aning, i och med att det i början av året inte gjordes några inflations- och inkomsthöjningsjusteringar i inkomstskatteskalorna.
År 2014 förväntas den privata konsumtionen öka med 1.2 procent. Realinkomsterna sjunker, men arbetsinsatsen stiger en aning i och med att ekonomin återhämtar sig. Pensionsinkomsterna stiger både tack vare att mängden pensionärer ökar och tack vare pensionernas indexjusteringar. Hushållens disponibla realinkomst stiger med ungefär en procent. Hushållens förtroende förväntas stiga i och med den ekonomiska tillväxten och förbättringen av sysselsättningen.
År 2015 förväntas den privata konsumtionen stiga med 1.9 procent. Den förbättrade sysselsättningen har en positiv inverkan på löntagarnas konsumtionsmöjligheter, fastän realinkomsterna sjunker som en följd av de måttliga löneförhöjningarna. Pensionärernas köpkraft bibehålls tack vare indexjusteringarna även år 2015 bättre än löntagarnas. Hushållens reella köpkraft stiger drygt en procent. Vi räknar med att konsumenternas förtroende skall fortsätta att öka.
FÖRHÖJNINGEN AV MERVÄRDESSKATTEN ACCELERERAR INFLATIONEN ÅR 2013
År 2013 förväntas konsumentpriserna stiga med 1.7 procent. Inflationsprognosen har vi sänkt från det vi räknade med på våren, ty nedgången av räntorna har fortsatt och den internationella inflationen har försvagats. Höjningen av mervärdesskatten som trädde i kraft från början av året accelererar inflationen med cirka 0.7 procentenheter. Förtjänstnivån stiger med 2.4 procent som en följd av ramavtalet som gjordes för två år sen.
Även år 2014 förväntas konsumentpriserna stiga med 1.7 procent. År 2015 förväntas inflationen ligga kring en och en halv procent.
DEN LÅNGSAMMARE TILLVÄXTEN ÄTER UPP EFFEKTEN AV BUDGETÅTSTRAMNINGARNA
Statens och kommunernas finansieringsunderskott växte år 2012 med en procentenhet till 4.9 procent av BNP. Innevarande år sjunker det en aning, till 4.7 procent.
Statens underskott var 3.8 procent av BNP år 2012. Den långsammare ekonomiska tillväxten eliminerar i år effekterna av sparandet och
skattehöjningarna, och underskottet minskar bara lite, till 3.7 procent. Tack vare skattehöjningarna och nedskärningen av utgifterna samt tack vare den ekonomiska tillväxten sjunker statens finansieringsunderskott till 3.4 procent av totalproduktionen år 2014 och ytterligare till 3 procent år 2015. Hela den offentliga sektorns s.k. EMU-underskott är 0.9 procent av BNP år 2015.
Den offentliga s.k. EMU-skuldens förhållande till totalproduktionen fortsätter att växa och överskrider den i stabilitets- och tillväxtavtalet stipulerade gränsen på 60 procent år 2015.
I regeringsprogrammet har man skrivit in att statsskuldens BNP-förhållande skall vändas i en nedåtgående riktning under regeringsperioden, men detta kommer inte att förverkligas med den prognosticerade tillväxten utan att det sker en ytterligare anpassning av utgifterna och inkomsterna. Enligt vår prognos stiger skuldens BNP-förhållande ännu med en halv procentenhet år 2015. En stabilisering av skuldförhållandet till föregående års nivå skulle förutsätta en tilläggsanpassning på cirka en miljard euro. Det är ännu svårare att uppnå ett mål på ett högst 1 procents underskott, för det skulle förutsätta en tilläggsanpassning på ungefär 4 miljarder euro under regeringsperioden. Tiden tar således slut för regeringen.
Det strukturpolitiska program som regeringen har presenterat i augusti hinner inte just alls inverka på den offentliga hushållningens balans under prognosperioden. Ifall programmet går att förverkliga på ett trovärdigt sätt, så minskar det trycket på ytterligare anpassningar av budgeten på kort sikt. Den s.k. EMU-skuldens ökning till över 60 procent av BNP begränsar ändå den ekonomiska politikens rörlighetsmån. Av denna orsak måste det fortfarande vidtas åtgärder för balansering av den offentliga hushållningen på medellång sikt.
Tilläggsuppgifter:
Forskningsdirektör Markku Kotilainen,
Näringslivets forskningsinstitut ETLA
tel. 050 351 1192
markku.kotilainen@etla.fi
Finlands försörjningsbalans
| Värde | Volymförändring, % | ||||||
| € Mrd. | Från föregående år | I genomsnitt | |||||
| 2012* | 2012* | 2013P | 2014P | 2015P | 2008-12 | 2013-17P | |
| BNP till marknadspris | 192.5 | -0.8 | -0.4 | 1.6 | 2.7 | -0.7 | 1.7 |
| Import | 79.6 | -1.2 | -4.7 | 3.5 | 3.7 | -0.1 | 2.3 |
| – varor | 56.9 | -4.6 | -4.4 | 3.5 | 4.2 | -1.4 | 2.8 |
| – tjänster | 22.8 | 8.6 | -5.5 | 3.4 | 2.5 | 4.0 | 1.2 |
| Totalutbud | 272.2 | -0.9 | -1.7 | 2.1 | 3.0 | -0.5 | 1.9 |
| Export | 78.0 | -0.4 | -0.8 | 3.5 | 4.5 | -1.7 | 3.2 |
| – varor | 57.1 | -0.5 | -1.8 | 4.4 | 4.3 | -2.8 | 3.0 |
| – tjänster | 20.9 | -0.1 | 2.1 | 1.0 | 5.0 | 2.4 | 3.8 |
| Investeringar | 37.7 | -1.1 | -4.3 | 0.7 | 5.0 | -1.7 | 2.1 |
| – privata | 32.7 | -1.3 | -4.7 | 0.9 | 5.4 | -2.0 | 2.2 |
| – offentliga | 5.0 | 0.9 | -1.0 | -0.5 | 2.6 | 0.4 | 1.2 |
| Konsumtion | 156.9 | 0.3 | 0.1 | 0.9 | 1.4 | 0.9 | 1.1 |
| – privat | 108.5 | 0.2 | -0.4 | 1.2 | 1.9 | 1.0 | 1.3 |
| – offentlig | 48.3 | 0.6 | 1.4 | 0.4 | 0.4 | 0.7 | 0.6 |
| Lagerförändring1) | 0.3 | -0.9 | -0.9 | 0.4 | 0.1 | 0.0 | 0.0 |
| Totalefterfrågan | 272.2 | -1.0 | -1.6 | 2.1 | 3.0 | -0.5 | 1.9 |
| Inhemsk efterfrågan | 194.9 | -1.3 | -2.1 | 1.4 | 2.3 | 0.1 | 1.2 |
| Offentlig efterfrågan | 53.3 | 0.6 | 1.1 | 0.3 | 0.6 | 0.7 | 0.7 |
* Preliminärä uppgifter
1) Inklusive statistisk differens
Källa: Statistikcentralen.
Prognos av några centrala variabler
| 2010 | 2011* | 2012* | 2013P | 2014P | 2015P | |
| Konsumentprisindex, förändring i % | 1.2 | 3.4 | 2.8 | 1.7 | 1.7 | 1.6 |
| Förtjänstnivå, förändring i % | 2.6 | 2.7 | 3.3 | 2.4 | 1.3 | 1.0 |
| Arbetslöshetsgrad, % | 8.4 | 7.8 | 7.7 | 8.2 | 8.2 | 7.9 |
| Bytesbalansens överskott, % av BNP | 1.7 | -1.5 | -1.9 | -0.8 | -0.1 | 0.6 |
| Industriproduktion, förändring i % | 5.6 | 3.6 | -2.4 | -2.4 | 3.1 | 4.2 |
| 3 mån. Euribor ränta, % | 0.8 | 1.4 | 0.6 | 0.3 | 0.5 | 0.8 |
| EU27-ländernas BNP, förändring i % | 2.0 | 1.7 | -0.4 | -0.2 | 1.1 | 1.5 |
| EMU-länderna | 2.0 | 1.5 | -0.6 | -0.5 | 0.9 | 1.7 |
| EU27-ländernas konsumentpriser, förändring i % | 2.1 | 3.1 | 2.7 | 1.7 | 1.7 | 1.9 |
| EMU-länderna1) | 1.6 | 2.7 | 2.5 | 1.5 | 1.5 | 1.7 |
| Finlands EMU-överskott, % av BNP | -2.5 | -0.8 | -1.9 | -2.1 | -1.7 | -0.9 |
| Finlands EMU-skuld, % av BNP | 48.6 | 49.0 | 53.0 | 57.4 | 59.0 | 60.2 |
* Preliminära uppgifter
1) Förenhetligat index
Källa: Statistikcentralen
